Sidor

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?

GILLAR DU DET DU LÄSER HÄR?
Köp boken! Klicka på bilden!

tisdag 26 november 2013

Innanför vindrutan


 Härinnanför syns inte mina drömmar. Även mina lekar är osynliga, liksom jag själv, behändigt nedhasad i förarsätet. Jag tror att jag slutgiltigt blev vald för att jag är kort i rocken.

Drömmarna? De ser jag inte själv. Lekarna har alla med ord och ramsor att göra. Jag är en ord- och ramsman. En riktig tramsman. Och knappt en man.

Allt skulle stå öppet för en, så var det sagt. En examen från Oxford – inget mer skulle behövas. Man skulle kunna klättra i vilken ställning som helst. Och här ligger jag nedhasad...

Det är skitkallt och rått. Passagerarfönstret står öppet för att motverka imbildning. Jag står här ganska länge i min svarta lilla Rover. Jag står här ganska länge och sätter streck i kolumner:

Person in
Person ut
Lastbil ut.
Långtradare ut,

halvtimme för halvtimme en ny uppsättning kolumner. Jag har en examen från Oxford men jag får inte ens vara med och analysera mina data. Bara sätta streck.

Jag är förbjuden att yppa utanför vilket företag jag står parkerad. Du förstår säkert att det är ett konkurrerande företag som anlitat mig.

En sketen industrispion blev jag. Inte underligt att jag glömt mina drömmar. Men jag minns hur det kändes i bröstet när jag satt uppflugen på muren invid Balliol College och världen låg öppen.

7 kommentarer:

  1. Verkligen bra skrivet och jag är imponerad av hur denna biden inspirerat dig :)
    Själv är jag inte så förtjust i puffbilderna - gillar pufford bättre.

    SvaraRadera
  2. Jag är oxå imponerad! vilken rik fantasi du har tillgång till...

    SvaraRadera
  3. Fy f-n vilken uppgivenhet.. Hen kommer att bli jobbig på hemmet!

    SvaraRadera
  4. Oj vilket förspillt liv. Eller? Kanske följer en fortsättning.

    SvaraRadera
  5. Fin. Början: Härinnanför syns inte mina drömmar. Vackert.

    SvaraRadera